En fin tid var vad det var, när jag jobbade på konsultbolag i Stockholm. Det är snart 5 år sedan. Eftersom min hjärna tenderar att radera ut saker efter ungefär så lång tid så tänkte jag passa på att skriva. Skriva om den tiden som varade i pass 2 år. Det var fina tider som jag hade tillsammans med mina kollegor i Stockholm, på konsultbolaget. Nu ska jag berätta varför:
Mer än något annat så var mitt hopp till konsultbolag i Stockholm ett språng i livet. Jag visste att jag inte ville vara kvar i min hemstad men jag visste inte vad jag ville göra. Det hade liksom tagit stopp. Dagar, veckor, månader och tragiskt nog år bara rann förbi. De försvann från mig och jag kunde inte stanna dem. När förslaget om att komma till Stockholm och arbeta på konsultbolag där var det ingen tvekan. Eller ja, det var det väl visserligen. Jag minns att jag inte sov en blund på över 2 dygn eftersom jag funderade så mycket. Det var ett stort beslut att ta för en 27-åring som hela sitt liv bott maximalt 2 km från föräldrahemmet. Stockholm och konsultbolag var omväxling. Det var omväxling både i geografiskt läge och professionell inriktning. En nyttig sådan.
Så, tillbaka till konsultbolaget som jag hamnade på i Stockholm. Jag kom in i företaget vid en perfekt tidpunkt. De hade just gått in i en expanderingsfas och behövde nytt folk. Jag blev en av 5 som anställdes bara på en och samma vecka. Detta gjorde att jag omedelbart i Stockholm hamnade väldigt nära de som började på konsultbolaget samtidigt. Alla var gröna. De flesta kom från andra städer och hade ganska nyligen flyttat till huvudstaden. Det fanns gemensamma beröringspunkter. Vi var dessutom i ungefär samma ålder och hade liknande intressen. Ett vinnande koncept redan första dagen på konsultbolaget i Stockholm.
När jag tittar tillbaka på den här tiden har jag faktiskt väldigt svårt att se något dåligt. Jag menar, det är väl så hjärnan gör: Den raderar tråkigheter och behåller det roliga. Men jag har faktiskt genuint svårt att se några negativa sidor med min tid på konsultbolag i Stockholm. Jag har fortfarande kontakt med 2-3 av mina gamla kollegor från den här tiden. Jag får helt enkelt fråga dem om vad det jobbiga var!